måndag 4 februari 2008

From northern Sweden to Stockholm


Man kan säga att Lars Ekborg var den som upptäckte mig. Jag fick en roll som musa på Odeonteatern -65. Den låg vid Brunkebergstorg. Jag dansade med magen bar, en stor skandal för en folkskollärare. Fick eget dansnummer, sjöng och dansade med Knäpp-Upp gänget. "En kul grej hände på vägen till forum".

En kväll kom Britt Ekland ner i logen med sin man Peter Sellers. Främsta minnet var att hon hängde upp sin vita minkpäls på en krok. Sedan försvann de för att se föreställningen.
Britt var otroligt vacker med långt ljust hår och kinder som astrakan-äpplen, genomskinliga, rosatonade. Peter Sellers verkade vara en trevlig snubbe. Jag visste inte så mycket om honom.
På Seminariet fanns ingen tid för TV eller film.
Jag åkte sedan på turné med Knäpp-Upp gänget. Tältturnén,"Ta av dig skorna", skriven av Povel Ramel. Oj vad kul jag tyckte det var! Det var sommaren - 66. Jag fick åka i Sune Mangs bil och ibland i Stig Grybes.
Sune och jag slogs en gång på scenen. Han hade häftigt humör men var annars snäll. Jag knuffade honom tillbaka, men då åkte jag kana på scenen, jag fick ge mig.
Stig Grybe sa ofta. "Allt är på två sätt". Tänker ofta på det.
Martin Ljung och jag åkte in på ett skrivbord. Jag skulle föreställa hans sekreterare. Han roade sig med att chockera före detta lärarinnan genom att viska:" Känn hur stor den är". Jag blev generad och arg. Sån jargong hade jag aldrig varit med om. Mina klasskamrater, lärarkandidater var alla religiosa.

Birgitta Andersson var stjärnan, otroligt gullig. Vi sminkade oss och väntade i turnevagnen på vår entré. Om vi var nödiga måste man kissa i en hink framför alla. Jag tyckte det var svårt. Bigitta gav alla tjejer guldberlocker när vi slutade.
I Oslo var Birgitta och jag på en fest. Där träffade hon sin norske man, Anders Bye. Jag träffade Alfred J, hans kompis. men det blev inget. Sedermera gifte sig Grynet Mollvig med honom.
På Intima tetern, Sandrews, spelade jag mot Sven Lindberg och Meg Westergren. Kläderna gjordes av en blyg Gunilla Pontén. Det var lång senare. Fortsättning följer....
Posted by Picasa