Morsdag

Grattis till min mamma 94 på morsdag. Du som alltid stöttat mig i mina galna påhitt. Följt mig på utställningar runt om i Sverige. Varit arg på mig när jag gjort dumma utflykter. Alltid mitt bästa i tankarna.
Nu bor du i ditt hus i Tyresö. Får hjälp av hemhjälpen. När du var 87 och din väninna 90, hälsade ni på gamla, gav blommor och pratade med ensamma. Jag tyckte det var lustigt när ni sa till varandra,-"undrar hur det ska bli när vi blir gamla".

josefina och Emma på promenad i Sverige

Emma har precis flyttat från LA till San Fransisco med sin man Mark. Hon är "singer song writer" , båda jobbar med musik, www.jedandlucia.com Josefina ägnar sig åt design och kläder i NY.
Hon och Emma vandrar här med sin hund Maisha i Sverige. Maisha är en Ridgeback. Den brukar jaga lejon i Afrika, men hittar inga här. Den får för litet sol i vårt klimat. Huden mår dåligt. Vi väntar hoppfulllt på sommaren.

1965 lärarinna

Hans Hedberg

Hans Hedberg hade en framgångsrik utställning i mitt galleri år -88. De stora frukterna lyste glada nära Stilla Havet. Det var pumpor, apelsiner, citroner och plommon stora som ur en saga av HC Andersen. Här poserar vi vid ett av hans konstverk, ett halvt äpple i keramik med hans kända glasyr, och några av mina ljusa målningar.
Vi fick god kontakt, delvis för att vi kommer från samma område i norrland. Jag fick många goda råd om mitt måleri, han tyckte om de stora enkla. Genom honom och museet i Örnsköldsvik, ordnades en utställning på Rådhuset där jag visade mina största någonsin 180/360 cm.
Hans gick bort, eller hem, 2007. Han är saknad!
Love You Hans!

Exibition in Shanghai China

Kina -89 var en intressant upplevelse .

Som barn lyssnade jag till hur mina föräldrar och släktingar talade om "Gula faran". Dom skulle komma och ta över hela världen. Och dom var grymma. Det var efter andra världskriget.














Jag fick lära känna hövlighet, mildhet och givmildhet. Många hade tappat alla ägodelar under kulturrevolutionen. Dom var rädda människor.
Jag hade fördom att kineser var små, men det fanns många undantag, Hua Lee och hans föräldrar var långa. Dom var klädda i blå Mao-kostymer, byxor och enkel jacka. Mamman hade svart rakt avklippt hår och keps.

Kinesiska konstnärer måste måla natur och arbetare i jordbruket. Dom blev förundrade över mina halvabstrakta målningar av havet, som var mitt tema. Jag visade stora akvatintetsningar. Hua Lee översatte när jag berättade om tekniken. Dom kände bara till träsnitt.
Jag blev vald att representera kinesisk konst i USA och Europa.
SAM, Swedish Art in America, i mitt galleri, var nystartat med hjälp av vänner. Det kinesiska skulle bli ett fint komplement.

Twoo important people i my life

Ann-Marie. At one time we traveled from LA to Guadalajara with a trailer packed with my artwork, bronz-sculptures and big paintings. We made it for five dollars by driving a Mercedes diesel.
Hua Lee. I met him at my exhibition in Ny.
Andy Wharol promised to come but got sick and died later on. We had the same artdealer on the westcoast.
Anyhow Hua Lee and I had a show to-gether at a museum in Shanghai. It happened to be the same day as the Riots started in Beijing.